Rosenrot
Rosenrot har använts sedan vikingatiden Rosenrot växer i den nordiska fjällvärlden och i norra Asien. Användningen av Rosenrot är känt sedan Vikingatiden. Carl Von Linné omnämnde Rosenrot som lämplig vid nedstämdhet, huvudvärk, bristande sexuell förmåga och för att stimulera ”intellektet”. Från mitten av 1800-talet användes Rosenrot för att läka ”svaga nerver”. I Läkemedelsboken 97/98 nämns Rosenrot som stärkande och som en psykostimulant.
Rosenrot ökar framförallt skärpa och koncentration.
Rosenrot påverkar hela kroppen positivt men den har ett målorgan framför alla andra – hjärnan. Rosenrot understödjer hjärnans aktiviteter, både de medvetna och omedvetna funktionerna förbättras. Energin ökar, de signalsubstanser som behövs för att få hjärnan att fungera optimalt balanseras. Och effekten är påtaglig. Redan efter 30 minuter märks de första effekterna, hjärnan känns klarare, och det blir lättare att koncentrera sig. Man får mer gjort och stressen avtar.
Ökar lusten och förbättrar humöret
Rosenrot är den adaptogen med klarast effekt på den sexuella lusten. Självklart bidrar den allmänt stressdämpande effekten eftersom välmåendet ökar. Men Rosenrot har också en direkt effekt på det hormonsystem som bl a styr hjärnans lustcentra. Mindre studier och många case-rapporter berättar om ökade lustkänslor, lättare att få orgasm etc. Saratikov et al, kunde redan 1978 visa att Rosenrots aktiva komponenter rhodosin och salidrosid hade en positiv effekt både på den hormonella balansen och på nivåerna av signalsubstanser i det limbiska systemet (lustcentrat). Eftersom lustcentrat styr hormonella funktioner som glädje, lust och känslor fick man därmed en förklaring till varför Rosenrot verkade kunna stimulera den sexuella lusten, både hos män och hos kvinnor.
Studie på impotenta män
I en öppen studie från 1987 behandlades 35 män med erektionsproblem. Männen hade antingen långvariga problem med bristande erektion eller för tidig sädestömning. Patienterna fick 2 tabletter Rosenrot per dag under tre månader. Resultatet var påtagligt förbättrad sexuell förmåga hos 26 av männen. Dessutom visar studien att prostatavätskan normaliserades (viktig för spermiernas livskvalitet och rörlighet) och att halten manliga könshormon påverkades positivt. (Rew Herbalgram, vol 56, 2002, sid 47)
Påverkar fruktsamhet och normaliserar menstruation
Studier på djur visar att Rosenrot ökar könshormonernas aktivitet. Hos hondjur visade Rosenrot en östrogenlik effekt med ökad fertilitet. Hos handjur visade Rosenrot däremot en testosteronliknande effekt med en muskeluppbyggande effekt. (Tomsk State Univeristy 1987) Samma forskare testade sedan Rosenrot på 40 kvinnor med utebliven mens och som inte kunnat bli gravida. Rosenrot testades under 14 dagar. 25 av de 40 kvinnorna fick normal menstruation och 11 blev gravida efter ytterligare några månaders behandling. Vid en ännu inte publicerad studie fann Ph D Patrica Eagon att Rosenrot starkt påverkar bindningen av östrogen till dess receptor. En annan amerikan, MD Richard Brown, vid Colombia University rapporterar om flera fall där han testat Rosenrot på kvinnor som inte reagerat på standard behandling mot barnlöshet. Flera av kvinnorna har blivit gravida efter några månader med Rosenrot (Herbagram 2002)
Rosenrots minskar nedstämdhet
Brichenko et al (1986), undersökte Rosenrots effekt hos patienter med psykiska depressioner som samtidigt åt sin vanliga, av läkaren utskrivna, medicin. De depressiva patienter som fick Rosenrot och led av apati, kraftlöshet, spänningar och oro, fick en normal sinnestämning ca 30% snabbare än kontrollgruppen. På det hela taget reducerades depressiva symptom mycket fortare och bieffekterna av antidepressiv medicin sjönk drastiskt när patienterna samtidigt tog Rosenrot. Brichenko et al (1987), undersökte Rosenrots möjligheter att motverka de antidepressiva medicinernas bieffekter, samt effekten på patienternas sinnestillstånd. De depressiva symptomen försvann med Rosenrot. Det visade sig att Rhodiola hade en positiv effekt på patienterna, de orkade mer, de var inte lika kraftlösa längre. Att använda sig av Rosenrot som en del av den komplexa behandlingen reducerar bieffekterna hos antidepressiva mediciner, såsom muntorrhet, hjärtklappning, darrighet, förstoppning och huvudvärk. Man tror att förklaringen till Rosenrots goda effekt som ”humörförbättrare” är att serotonin-nivån ökar.
Rosenrot förbättrar hjärnans kapacitet
Stress inverkar negativt på hjärnan i flera nivåer. Hjärncellernas förmåga att tillgodogöra sig energi blockeras, dessutom försämras signalsubstansernas förmåga att kommunicera – hjärnan arbetar sämre, skärpan, koncentrationen och initiativförmågan avtar. Det är därför vi ofta känner oss ”blockerade” när vi blir stressade eller trötta. Resultatet blir att vi inte kan prestera vårt bästa – även om vi egentligen har kunskapen. När det gäller mental kapacitet står adaptogenen Rosenrot i en särställning (Saratikov et al, 1987)). Nedan redovisas tre studier gjorda 1999-2002 på original extraktet SHR-5.
Tre gånger bättre stresshantering redan en timme efter intag
Placebokontrollerad, randomiserad och dubbelblind studie på 161 personer. (2002, Phytomedicine) Denna studie är helt unik både i upplägg och framförallt i vad den visar. 161 unga män (kadetter) fick under flera veckor leva på ett så kontrollerat sätt som möjligt. Samma mat, samma mängd söm etc. En natt väcktes de kl 02.00. Hälften fick Rosenrot, hälften fick placebo därefter fick de genomföra ett antal komplicerade och krävande tester. En timme efter intag testades bägge grupperna både med avseende på stresshantering och på problemlösningsförmåga. I diagrammet nedan syns resultatet. Första diagrammet visar de 161 testpersonernas förmåga att hantera stress. Rosenrotsgruppen kunde arbeta effektivare och mådde bättre. Andra diagrammet visar att Rosenrotsgruppen kunde lösa sina uppgifter med större precision. Rosenrotsgruppen hittade 4 ggr fler fel än placebogruppen.
